Ansöka om personlig assistans – Karolina guidar dig steg för steg
Att ansöka om personlig assistans innebär ofta många frågor. Vart ska ansökan skickas? Vilka intyg behövs? Och hur beskriver man sin vardag för någon som aldrig har varit med i den?
Vi har pratat med Karolina, jurist på Kurera Omsorg, om hur du kan förbereda dig och vilket stöd som finns längs vägen. Hennes råd återkommer genom hela samtalet. Ta hjälp tidigt och ge dina hjälpbehov den plats de behöver i ansökan.
Vem kan ha rätt till personlig assistans?
Personlig assistans kan vara aktuellt för dig som har en stor och varaktig funktionsnedsättning och behöver hjälp med grundläggande behov. För att få rätt till insatsen behöver du omfattas av någon av personkretsarna i lagen om stöd och service, LSS, och uppfylla övriga villkor.
Grundläggande behov kan exempelvis handla om personlig hygien, måltider, av- och påklädning eller kommunikation.
Bedömningen är individuell. Därför behöver ansökan förklara hur din funktionsnedsättning påverkar din vardag och vilket stöd du behöver.
Ska jag ansöka hos kommunen eller Försäkringskassan?
Du kan ansöka om personlig assistans hos din kommun. Om du behöver hjälp med grundläggande behov i genomsnitt mer än 20 timmar per vecka kan du ha rätt till assistansersättning från Försäkringskassan.
Gränsen handlar om den hjälp som myndigheten bedömer som grundläggande behov.
Är du osäker på hur dina behov ska bedömas kan du få stöd att reda ut om du bör ansöka hos kommunen, Försäkringskassan eller båda.
Hur börjar jag min ansökan om personlig assistans?
Ett bra första steg är att kontakta vården om medicinska underlag. Ett läkarutlåtande och en bedömning av hur du klarar vardagliga aktiviteter kan hjälpa till att beskriva din situation.
En sådan aktivitetsbedömning kallas ofta ADL-bedömning och görs vanligtvis av en arbetsterapeut.
Samtidigt kan du börja skriva ner vad du behöver hjälp med under en vanlig dag. Fundera över vilka moment som kräver stöd, hur ofta behovet uppstår och hur hjälpen går till.
Du kan också kontakta någon som kan hjälpa dig med ansökan redan i det här skedet.
Vilka underlag behöver finnas med?
När du ansöker hos Försäkringskassan behövs ett läkarutlåtande för assistansersättning. En ADL-bedömning och andra relevanta underlag kan komplettera bilden. Kommunen kan informera om vilket underlag som behövs i din ansökan dit.
Karolina lyfter vikten av att det går att följa sambandet mellan diagnos, funktionsnedsättning, begränsningar i vardagen och behovet av hjälp. Underlagen behöver också beskriva hur varaktiga svårigheterna är.
Förbered gärna konkreta svar på följande frågor.
- Vad behöver du hjälp med?
- Vad kan du göra själv, och under vilka förutsättningar?
- Hur ofta behöver du hjälp?
- Hur lång tid tar hjälpen?
- Hur varierar behoven mellan olika dagar eller situationer?
Vanliga misstag när man beskriver sina hjälpbehov
Det kan vara svårt att sätta ord på sådant som länge har varit en självklar del av vardagen. Ett kort svar som ”jag får hjälp på morgonen” kan behöva utvecklas för att handläggaren ska förstå vad hjälpen innebär.
Karolina ser också att skillnader mellan olika situationer ibland lämnas oförklarade. Om du klarar ett moment vid ett tillfälle men behöver hjälp vid ett annat behöver det framgå varför. Det kan exempelvis bero på dagsform, trötthet eller hur omgivningen ser ut.
Tidsuppskattningarna behöver vara realistiska och hänga ihop. Beskriv den hjälp du faktiskt behöver och förklara om flera moment sker samtidigt eller om två personer behöver hjälpa till.
Vad händer efter att ansökan har skickats in?
När ansökan kommit in utreder kommunen eller Försäkringskassan dina behov. En handläggare kan kontakta dig för ett utredningssamtal och be om kompletterande uppgifter.
Inför samtalet är det bra att läsa igenom ansökan och ha egna anteckningar nära till hands. Ta gärna stöd av någon som känner din vardag eller kan hjälpa dig att föra fram dina behov.
Processen kan ta tid och frågorna kan kännas personliga och krävande. Karolinas råd är att förbereda sig och ta stöd genom de olika stegen.
Avslag på personlig assistans, vad kan jag göra?
Ett avslag kan kännas tungt. Det finns möjligheter att få beslutet prövat igen.
Ett kommunalt beslut kan överklagas. För Försäkringskassans beslut är huvudregeln att du först begär omprövning och därefter kan överklaga omprövningsbeslutet.
Läs anvisningarna som följer med beslutet och ta hjälp snabbt, eftersom det finns tidsfrister. I vissa situationer kan en ny ansökan också vara aktuell. Vilken väg som passar beror på beslutet och omständigheterna i ditt ärende.
När samma underlag ledde till ett annat beslut
Karolina berättar om ett ärende där föräldrarna till en flicka själva hade ansökt om personlig assistans hos kommunen och fått avslag. Karolina bedömde att avslaget vilade på felaktiga grunder.
Hon valde att också ansöka hos Försäkringskassan och använde kommunens utredning som underlag. I det här ärendet beviljade Försäkringskassan assistans dygnet runt, och handläggningen gick snabbt.
För Karolina visar ärendet hur viktigt det är att granska både bedömningen och möjliga vägar framåt. Varje ansökan prövas individuellt och både handläggningstid samt utfall varierar.
När ska jag kontakta en jurist?
Karolina rekommenderar att ta juridisk hjälp redan från början. Då kan du få stöd att strukturera ansökan, förstå vilka underlag som behövs och beskriva dina hjälpbehov.
Det kan också göra det lättare att upptäcka oklarheter innan de leder till frågor och kompletteringar.
Hennes viktigaste råd till den som känner sig överväldigad är att ta hjälp. Att ha någon vid sin sida kan göra det lättare att hantera nästa steg och fånga upp sådant som annars riskerar att missas.
Få hjälp att ansöka om personlig assistans
På Kurera Omsorg erbjuder vi kostnadsfri hjälp av vår jurist när du vill ansöka om personlig assistans.
Du är välkommen att kontakta oss även om du fortfarande funderar och har frågor.
Vi lyssnar, går igenom din situation och berättar hur vi kan hjälpa dig vidare. 💙